Små förändringar kan skapa stora resultat.
Friedmans teori om att ”The business of business is business” räcker inte längre till i dagens situation med pandemi och den globala klimatutvecklingen, skriver Arild Spandow, CEO för Amesto Group och Ariane Spandow ansvarig för CSV (Corporate Social Value).
En sedan länge erkänd ekonomisk teori, lanserad av Milton Friedman på 70-talet, hävdade att ”The business of business is business”. Huvudsyftet och första prioritet för företag var vinst åt ägarna, och som en naturlig konsekvens av detta skulle allt annat falla på plats.
Den akuta pandemisituationen som vi befinner oss mitt uppe i, och den globala klimatförändringen, antyder att denna teori inte längre håller. Syftet med att bedriva affärer har förändrats markant de senaste åren, och vi måste nu även inkludera sociala mål och klimatmål som centrala pelare för alla företag. Exemplen på hur detta tar sig uttryck är många. Laurence D. Fink, som är grundare och chef för världens största investmentbolag BlackRock, skrev i sitt årliga brev till marknaden i januari att de framöver kommer att använda hållbarhet och miljö som centrala beslutsfaktorer för sina investeringar, och att de kommer att dra sig ur investeringar i företag som inte bidrar till detta, som kol och olja.
Premiera hållbara företag
På närmare håll kan vi se på DNB, som från 2020 kommer att premiera hållbara företag med ”gröna lån”. Dessa kommer att vara billigare än lån till företag som inte bidrar positivt till klimat och miljö. Flera av deras lån är också kopplade till hållbarhetsmål, och krediten mäts baseras på specifika uppnådda mål.
Med den nuvarande situationen som bakgrund ser vi att den ekonomiska teorin bör skrivas om. Företagen måste och kommer att ha ett socialt ansvar i mycket högre utsträckning som en viktig förutsättning för sin existens. Att överlåta ansvaret till klassisk ekonomisk teori och politikerna har inte visat sig ha vad som krävs för att uppnå de resultat vi behöver nå. Både företag och vi som individer måste inse att alla måste dra detta lass tillsammans om vi ska lyckas skapa de nödvändiga förändringarna.
Vi tror på fjärilseffekten
Vi tror inte att det här behöver vara särskilt svårt. Vi tror på fjärilseffekten. Detta tyder på att små förändringar kan skapa stora resultat. Flera månader innan Corona-epidemin drabbade oss bestämde vi oss för att ändra koncernens bonusmodeller. Nu ligger fokus naturligtvis på helt andra områden än bonus, men principen om att låta de 3 P:na (People, Planet, Profit) vara våra stöttepelare, är om möjligt mer aktuellt än någonsin.
På Amesto har vi tidigare bedömt våra koncernchefer utifrån finansiellt resultat. Punkt. Parallellt med detta har som familjeföretag talat mycket om socialt värdeskapande och arbetat aktivt för att hitta vår plats i hållbarhetsvärlden. För våra chefer och anställda har det kunnat uppfattas som en paradox att medan vi talar varmt om dessa värden så har vi bara mätt efter vinst. Friedman kontra Fink.
Belöningssystem
Vi ville skapa ett belöningssystem som var i linje med våra mål. Vi ville komma bort från ett ensidigt fokus på ekonomiskt resultat och landade i att mäta efter 3 huvuddimensioner – People, Planet, Profit (trippelt resultat) där alla dimensioner över tid viktas lika.
”People” mäter vi utifrån interna månatliga medarbetarundersökningar (&Frankly), ”Planet” mäter vi utifrån strategi och uppnådda mål i konkreta sociala och gröna värdeskapande projekt, ”Profit” mäter vi utifrån ekonomiskt resultat.
Ett minimimål måste uppnås för alla P:n för att bonuskravet anses vara uppfyllt. Om våra koncernchefer levererar när det gäller ekonomiskt resultat, men ligger under ”minimum” för antingen People eller Planet, kommer de inte att kvalificera sig för någon bonus.
Med det som händer i världen nu står det helt klart att näringslivet kommer att se helt annorlunda ut om bara några månader. För vår del har vår övertygelse om att våra verksamhetsmodeller måste avspegla vår värdegrund – People, Planet, Profit – förstärkts ytterligare.
